Var på Ikea för någon dag sedan och hittade detta praktiska uppfällbara datorbord. Oj så bra tänkte jag och insåg samtidigt som jag kollade på prislappen att detta var något som jag faktiskt alltid behövt. Det skulle gynna mina studier tyckte jag, och dessutom passade den perfekt till mitt rum. Så jag smög ner denna i ikeakassen och mamma fick betala. Kände mig så duktig och ansvarsfull som investerade i något så nyttigt. Dock tog det inte lång tid innan jag och Mr Praktisk stötte på motgångar. Pappa klampade in i mitt rum samtidigt som jag satt framför mitt fina datorbord, och jag som förväntat mig beröm för mitt nya inköp fick förväntningarna krossade. Tydligen har mitt älskade, prickiga, och matchande minibord dåligt inflytande på mig, då min arbetshållning försämrats markant i kombination med datorbordet, och blivit så dåligt att jag kanske kan få skador av att använda honom. Detta var inget jag tänkt på, men efter att pappa påpekat detta kollade jag mig i spegeln och upptäckte till min fasa att jag sitter som Gollum i Sagan om ringen. Med lika kutad rygg och uppdragna axlar framför "my precious"/Mr Praktiskt datorbord kunde vi varit släkt.

Men whateveeer, allting har sina nackdelar. (kommer så ångra mej i framtiden, när jag sitter där på tanthemmet med stor puckelrygg och inte kan lyfta på huvudet pga min stela nacke, att jag fortsatte sitta hukad över Mr P. D...)